På hemmaplan

Som kontrast till Roberts solsemster lägger jag in en anekdot från det brista kalla Sverige:

Härligt nog snöade det när jag gick hemifrån i morse, och snöfallet fortsatte under förmiddagen. Den bruna slitna snön doldes med ett nytt lager vackert vitt:)

När jag gick från jobbet upptäckte jag att det börjat regna någon gång under dagen och att det vackra vita hade förvandlats till blöt kall sörja:(

Tre gånger denna vinter har det ovanliga inträffat att skyarna öppnats och släppt ett ordentligt lass härlig vit underbar snö över Götet. Märkligt nog har Robert inte varit hemma några av dessa gånger!? för att hjälpa till att skapa framkomlighet på uppfarten - modell lång och stor- samt gången till ytterdörren.

Ikväll fick man sig ett härligt, svettigt entimmes träningspass när 10 cm blytung blötsnö skulle förpassas till trädgårdens periferi. Bara att gräva fram Robberts bil tog väl en kvart, tjugo minuter! Prognosen sa ju minusgrader under natten så att om ett par dagar försöka få bort tjock isskorpa modell pansar för att kunna bruka nämda fordon kändes inte som något alternativt…Jag måste erkänna att jag inte uppskattade uppfinningen rails någon vidare under denna aktivitet. När kvinna på dryga160 medelst piassava kvast försöker skuffa tuuuung blötsnö från bil modell stor känns rails som ett nästan oöverstigligt hinder. I det läget ångrade jag att jag inte eldade upp Robert julpynt i form av julgris i halm – känd från TV och inredningsprogrammet Simon och Tomas, där de eldade upp en dylik gris, som Daniel och Lillemor tyckte att jag gott kunde göra när jag plockade bort julsakerna. Nåja det finns ju fler tillfällen.